Gorgeous

Ingen ro

Som rubriken lyder får jag ingen ro. Full rulle dagarna i ända. Jag tränar PSI fem gånger i veckan och de två andra dagarna kör jag annan träning. När jag inte tränar går jag i skolan och är med G. Nästan hela tiden skulle jag vela säga. Jag borde ha ledsnat på PSI vid det här laget, men inte det. Det blir bara roligare ju bättre man blir, och ännu kan de dyka upp lite nya kombinationer att pröva på. Fick med mig G dit för någon dag sedan, han hade kul och fick sig ett riktigt bra träningspass. Kan vara den största anledningen till att jag tycker så mycket om PSI. Det tränar hela kroppen + lite kondition.

Denna vecka måste jag hoppa över söndagkvällens PSI, för då beger jag mig till Piteå och ser In Flames på Norrmalmia!!! Det kommer bli så himla fett. Det kommer det verkligen. Hur taggad jag är vet jag dock inte, spelar Håkan och Kent för fulla muggar just nu medan G står i köket. Precis som det ska vara, ligger jag i en stor mysig tröja i soffan och sjunger halsen av mig och dinglar med mina bara ben i luften. Jag verkar vara ganska lycklig. Jag vet inte. Jag kanske är det trots allt.

Jag älskar Ella. Jag saknar Ella. Jag längtar efter Ella. Jag vill ha henne tillbaka hela tiden. Men jag undrar, kommer det någonsin gå över? Jag lever för dig nu, gumman. 

Gulligt

källa: weheartit

Burn it down

Igår släpptes den. Linkin Park släppte en ny singel de valt att döpa till Burn it down. Nedräkningen var outhärdlig, men det var värt väntan. Det var det verkligen. Jag hade inga som helst förväntningar när jag första gången skulle spela låten, jag hoppades på någonting fräscht bara. Inte många sekunder hann gå in i låten tills jag av ren panik var tvungen att stänga av. Inte för att det var dåligt, snarare tvärtom. Jag ville nästan gråta, känslan var obeskrivlig. Jag var tvungen att smälta själva grejen att de släppt en ny singel men även ett datum på när deras nästa album ska släppas. Väntade någon timma innan jag kunde lyssna, och där var den. Helt fantastisk. Den är så bra, och jag är så himla stolt över dessa herrar alltså. Jag är så stolt över att få vara en del av, och uppleva utvecklingen de gör inom musiken. Ingen gör det så bra som dem. 

26 juni 2012, nedräkningen har redan börjat. Vi väntar med spänning på ännu ett mästerverk av, enligt mig, världens bästa band. Nu väntar jag även på att fler datum för spelningar ska släppas så jag får börja planera in en resa för att få uppleva dessa genialiska musiker än en gång.

Lördagsmys

Efter att ha spenderat två timmar på gymmet, egentligen helt slutkörd, bestämde jag mig för att fortsätta kvällen helt ensam hemma i vårat stora hus. Vad jag gör och med vad? Det ser ni på bilden nedan. Jag får förhoppningsvis sovsällskap närmare natten, men tills dess ska jag njuta av lugnet jag alldeles för sällan får känna. Det gör jag på bästa sätt med världens bästa band, Linkin Park, och min absoluta favorit live-DVD. Ha en fortsatt bra lördagkväll.

Något sådant

Här har ni en bild på min nya frisyr från ena sidan. Andra sidan är minst lika intressant som denna, men detta får räcka för nu. Har fått förfrågan tidigare om att ta kort på mitt hår från alla vinklar. Nu när jag har en sådan pass bra frisyr jag trivs i får jag kanske ta tag i det så ni får se!

Just do it

Jag vägrar att inte erkänna. Jag vägrar att stanna upp. Jag vägrar vila. Inte ens för en sekund. Men min kropp börjar säga ifrån nu, min kropp har skrikit hela natten. Jag tänker inte vila därför, det gör jag inte. Upptäckte att de lagt in ett PSI-pass ikväll, torsdag, och tänker gå på det. Hur mycket kroppen än skriker. Som mest får jag ta det lugnt på passet, men mer vila än så tänker jag inte tillåta. Det bara är så. Blir arg på mig själv. Det går över. Det gör det alltid. PSI imorgon bitti står på schemat som vanligt. Älskar att träna på morgonen. Träningen är målet. Kan med det säga att jag nått mitt mål. Jag älskar det jag gör. Vila kan jag göra senare. Så farligt är det inte. 

källa: weheartit

Cosmic love

På min fina Malin och hennes pojkvän. Tog denna för ungefär fyra veckor sedan. Jag hade nästan glömt.

Bliss

För mycket att göra. Jag är nästan aldrig hemma och uppdaterar därför inte så flitigt. Hela helgen har spenderats med G eller på Inpuls, där jag igår provade på Indoor Walking för första gången. Det kommer bli en favorit på torsdagar från och med nu. Förutom IW-passet fick jag se Notvikens damer kliva upp i ettan, jösses vad spänd jag var alltså. Riktigt roligt för de brudarna kan jag tänka mig! Hejar ju alltid på mina favoriter, Sofia och Emilia. Men nog om det.

Jag får mycket beröm för min motivation till träningen, vilket gör hela grejen så mycket roligare! Jag älskar ju att träna, jag har en omöjlig förälskelse i träning. Finns ingenting som slår kärleken till träning, det kan nog alla som tränar hålla med om. På tal om träning har jag imorgon bokat tid på Killerqueen för en klippning. Äntligen. Jag hade velat spara ut mitt hår igen, men nu när jag tränar så mycket vill jag bara ha bort håret! Det är bara i vägen, speciellt där det ligger och retar i nacken. Jag kommer köra på någonting nytt då jag alldeles för länge har haft frisyren jag har idag. Jag håller tummarna för ett bra resultat. Nu ska jag ta mitt pick och pack ner till min mor innan jag beger mig till dagens träningspass som kommer bestå av en springtur på löpbandet och ett stenhårt bålpass. Lite mer än en vecka har gått denna månad och jag blir mer taggad för varje dag. Heja mig. Heja dig. Hoppas ni haft en bra påsk!

Påskafton

Klockan har precis passerat halv fem och jag har hittills haft en fantastisk lördag. Klev upp tidigt i morse för en löprunda i vårsolen och kom sedan hem och gjorde mig och G en ändå helt okej frukost på mannagrynsgröt. Kort därefter bar det av till staden för en lite längre promenad med Elin och hennes lilla prins, Enzo. Tomatsoppa och focaccia till lunch väntade på östermalm hemma hos min Malin där vi tog igen lite missad tid tillsammans med en kort runda på stan. Jag har just kommit hem och väntar nu på grillad oxfilé och allt vad det nu ska serveras till det. Ikväll har jag planer med en saknad gammal vän som jag känt sedan närmare 12 år tillbaka. Som grädde på hela denna underbara mos slipper jag spendera natten ensam. Bättre kan det nästan inte bli en påskafton som denna.

Nedan följer några bilder från den senaste tiden samt två från dagens promenad och lunch. Glad påsk, än en gång! Jag har det nog ganska bra trots att påsken bara spenderas hemma.

New in

cool bild va :P Nåväl, ett par pilotbrillor som jag så länge velat ha men aldrig hittat ett par som passar och ett skönt linne med en farligt snygg rygg. Det blev jag både rikare och fattigare på.

Långfredag

Allt som har med påsken att göra ser jag rött för. Söndag flera dagar i rad, känns det som. Det resulterade i, som jag nämnt tidigare, att Inpuls har haft stängt. Jag fick därför köra eget och hoppade på en gammal favorit, cykeln. En mil och ett stenhårt benpass senare ser jag fram emot morgondagens träningsvärk. Inget påskägg i världen kan slå den känslan vill jag lova. 

Jag har haft en dålig dag efter det att jag klev ur duschen på eftermiddagen. Varför är ännu oklart, men nedstämd har jag varit. Det är som att mitt psyke inte tillåter mig att vara glad och må bra en längre tid. Insåg väl även att jag kanske inte mår så himla bra som jag fått för mig de senaste veckorna. Men jag skjuter det åt sidan än en gång och fortsätter denna långfredag med G. Imorgon är det påskafton och då vankas promenad med Elin, lunch med Malin och en påskmiddag med familjen. Grillpremiär, jajemän! Sov gott och glad påsk.

Påsklov var det

Jag ber om ursäkt för mitt lite halvbögiga inlägg nedan. Jag inser såhär i efterhand att det kan ha varit lite olämpligt skrivet, jag kom som ändå inte fram till någonting och jag fick ingen poäng skriven. Men det kanske är lika bra, att ordbajsa lite sådär ibland. Det kan väl vara okej även det. 

Påsklov var det, ja. Det fick vi idag och firar in det med G och en vilodag (halvt, har haft idrott på skolan). Igår fick jag efter två hela veckor äntligen vara med min BFF Jonathan igen. Blev spöad i både COD och FIFA, men det var kanske lika bra... Hade väl varit pinsamt för honom annars. Gud vad jag småskriver nu känner jag. Men jag vill som bara komma fram till att allt rullat på fint trots allt. Tänker på Ella varje dag, både på gott och ont. Jag försöker som tidigare sagt leva upp till löftet jag givit henne. Det verkar gå ganska bra, faktiskt. Det är mycket som pågår i mitt huvud, precis som vanligt. Men allt runt omkring det är ju ändå helt okej, så jag trycker undan de känslorna ett tag och fokuserar det jag är bäst på. Skratta, träna och mysa. Älskade påsklov. 

Kärleken väntar

Det finns ingenting så komplicerat, så vackert, så bra, så förjävligt, så äckligt, så jobbigt, så stört, så fantastiskt, så korkat, så onödigt, så nyttigt, som kärlek. Ingenting. Det kan vara bland det allra värsta och bästa jag vet. Jag talar förmodligen för de allra flesta då jag skriver detta. Det kanske är det som gör kärleken till någonting alla bara måste ha. Det är en trygghet samtidigt som man inte har någon aning om vad som väntar. Det är spänning och oro i samma spår som lugn och romantik. Det gör så ont samtidigt som det är förbannat skönt. Det är obehagligt på alla möjliga sätt, när det pirrar i magen och när man är orolig. Ni vet den där klumpen i magen jag har nämnt alldeles för många gånger. Det finns i alla olika sorters känslor, kärleken. Till familj, vänner, den där killen eller tjejen, musik, intressen, träning, you name it. Men det är bara en kärlek av alla dessa nämnda som har allt, som verkligen har alla känslor på en och samma gång. Det är för den där killen eller tjejen som det bara finns en av åt gången. Det finns bara en. Hur kommer det sig att det är så enkelt att ge upp allt för en person? För någon man kallar älska. För någon som älskar en. Av alla människor som lever på vår jord är det bara en. Hur kan man vara så korkad? Det är så jag känner. Jag trivs bra ensam men jag bara måste ha honom. Tryggheten. De där armarna runt mig, och det där leendet mot mig och pussen i pannan. Jag behöver det inte, men jag måste ha det. Jag trivs bra med min kärlek till träningen, jag känner inte att någonting fattas när jag har träningen. Ändå så dras jag till honom. Både på gott och ont. Jag måste lära älska mig själv innan jag kan älska någon annan igen. Det omöjliga uppdraget har just börjat. 

bild källa: weheartit.com

Morning glory

Princess of China

Veckan har hittills rullat på bra. Blev utmattad efter gårdagens träningspass, tack vare 20 minuters löpning efter ett intensivt PSI-pass. På tal om träning är jag horless (ursäkta uttrycket) för att det är en äckligt röd helg och Inpuls har därför stängt hela fredag och lördag men även stängt från 15 på torsdag. Jag ville gråta. Detta har skruvat till min vecka totalt men får helt enkelt ta och lösa det. Lite distanslöpning och styrketräning får väl ersätta det jag annars tänkte göra. 

Sitter förresten på fotolektionen och har fått tre timmar på oss att bildbehandla EN bild. Denna lektion på fem timmar är helt klart veckan trögaste, men vi är härdade på media. Bilden nedan var veckans uppgift, porträtt i miljö på någon man ser upp till och/eller tycker om. Det är min fina vän Elin och skulle precis som rubriken lyder kunna vara the princess of China. Tack för att du ställde upp!

Laddad och tänd

Idag tog det fart. Mitt så kallade projekt under hela aprilmånad. Jag började med att mäta varenda cm på min kropp som jag kommer göra varje söndag tills april nått sitt slut. Jag åt en helt vanlig middag och tog en powernap innan jag begav mig till söndagens PSI-pass. Lika roligt som vanligt, men har efter kvällens pass insett att jag framöver ska lägga in ett löppass innan eller efter PSI:n för att jag inte känner mig sådär riktigt utmattad efteråt. Jag har försökt fokusera extra på vad PSI handlar om, snabbhet och teknik. Har även rört mer på fötterna än vanligt. Men jag har hittills inte blivit sådär jättetrött efteråt, snarare tvärtom. Det är självklart väldigt jobbigt och sådär härligt under passet men så fort jag fått andas någon minut så har all energi kommit tillbaka. På tal om det så drack jag även min första protein/återhämtningsshake idag. Nu är det bara hålla tummarna för att det ska tillföra mig någonting. Precis som denna vecka har jag under nästa vecka bokat in fyra PSI-pass och ska förutom det på spinning + core och Indoor walking. 

Av de få timmar som återstår av denna söndag måste jag lägga detta åt sidan och lägga ner lite tid på plugg och allt vad brandkunskap handlar om. Ser förövrigt framemot morgondagens skyddsombudsutbildning i Gammelstad med delar av elevrådet. Nämnde jag förresten att jag skickat in ansökan till sommarjobb? Det har jag. Inget CV är skrivet ännu men det ska jag försöka ta tag i till veckan. Förutom det så har vi börjat komma igång med körkortet, vi måste bara gå handledarkursen och allt sånt där onödigt skit innan vi sätter igång. Sent kanske ni tycker, men jag behöver nog inte mer tid än så då jag fyller år i oktober. Det går bra nu. Fick spendera helgen med en fin, precis vad jag behövde.

Earth hour

Jag hoppas ni släcker ikväll. Att ni på något sätt är delaktiga i denna timma som endast inträffar en gång per år. En gång per år är 365 gånger för lite. Det är så jag tycker, men det är kanske inte så konstigt med tanke på hur jag brinner för dessa miljöfrågor. Vi gör skillnad bara av att släcka dessa 60 minuter. Att ha släckt lampan i 60 minuter gör inte att hela ditt liv stannar upp. Du kan fortfarande göra någonting. Det blir lika jobbigt och tråkigt som du intalar dig själv till att det blir. Som jag brukat säga: det blir vad du gör det till. Så släck. För hela världens skull. För din skull. För framtidens skull. 

källa: livingedgeblog.files.wordpress.com

Preparation

Jag förbereder mig både mentalt och praktiskt inför mitt så kallade träningsprojekt. Jag är taggad som bara fan och ser fram emot en hel månad med fokus endast på det jag vill just nu: träna och må bra. Då jag kommer satsa stenhårt på detta var jag idag förbi och köpte mig typ proteinpulver som främst är för återhämtning efter träning. Det var mellan denna (se bilden nedan) och Super Mass jag valde mellan och när det gäller hur jag vill bygga muskler hade Super Mass passat bättre men den skulle jag även gå upp i vikt av vilket jag valde att avstå. Denna passade därför bättre då den är framställd speciellt för tjejer och vad vi vill ha och behöver. Den räcker i ungefär en månad, om man tränar tre gånger i veckan, men lär då bara räcka en halv månad för mig som tränar betydligt mycket mer än så. Med shakern gick kalaset på en summa någonstans mellan tre- och fyrahundra kronor.

Lika bra

Mycket som händer inom mig. Jag lever i en berg- och dalbana nu mera. Jag vet inte vad jag vill, vad jag tycker, vad jag känner. Jag tränar för att jag inte behöver veta vad jag vill, tycker eller känner då. Jag tränar för att jag slipper det och därför består 90% av min fritid just av det, träning. Det är i och för sig någonting jag vill, mer än någonting annat. Men allt på sidan om har jag ingen som helst koll på alls. Jag är vilsen, helt jävla lost vad gäller allt annat. Jag äter träning, tänker träning, är träning, gör träning, sover träning, älskar träning, skrattar träning och så vidare. Men det känns lika bra. Jag måste se till att hålla fokus den kommande månaden, då tänker 99% av min tid bestå av träning och kost, som jag nämnt. Ingenting ska få komma i vägen för mig. Ingenting. För det är så jag vill ha det nu. 

Det är för mycket känslor inom mig just nu, som jag helst håller på. Jag orkar inte med någonting sådant just nu så jag håller det inom mig. För mig är det lika bra. Jag kan inte tappa fokus på träningen, jag kan inte tappa det. Jag får inte tappa det. Alla dessa känslor skulle göra mig galen, och det är illa nog som det är. Vad gäller kärlek, Ella, familj och förluster av alla dess olika slag orkar jag inte med. Ella tar jag dock tag i varje dag, jag ber och ber och ber om att hon en dag ska komma tillbaka. Det verkar inte hjälpa, men någonting inom mig säger: Om alla ber, jättemycket, kanske hon kommer tillbaka. Det kan vara en farlig tankebana, men jag vägrar inse. Jag vägrar inse att hon är borta. Alla känslor och hela sorgen vad gäller henne, det räcker. Det räcker så. Ingenting annat spelar roll, och därför tänker jag inte bry mig om det heller. Det får komma som det vill, när jag orkar släppa ut det. Det är under PSI-passen mina aggressioner släpps ut, det ska vara så. Men det brukar inte kännas bättre efteråt, bara lite. Men som jag skrivit, jag tänker bara träning. Jag tänker inte på någonting annat när jag tränar. För mig, är det lika bra.

Vårkänslor

När man vaknar av fågelkvitter och en stark sol i ögonen på morgonen, då vet man att våren har anlänt. På med skinnjackan och en kort skoldag väntade. Nu vankas PSI, som i vanlig ordning. Lutar mot samma herrar ikväll som jag var med i eftermiddags, vi tar vara på vårkänslorna. Jag önskar våren kunde stanna förevigt, våren lockar fram känslor hos mig jag inte trodde fanns. Fantastiska känslor. Stekiga känslor om inte annat, som ni ser på herrarna nedan. Jag fick skratta högt. Riktigt bra onsdagsgnugg.

Lycka är lika med träning

Jag har sedan förra veckan börjat planera min aprilmånad. Jag kommer första april påbörja ett typ av projekt under hela månaden där jag kommer vara stenhård med kost och träning för att märka en sådan stor skillnad som möjligt. Detta är inte bara för att jag själv vill förändras, jag vill se hur stor skillnad det gör med vad man väljer i livet och för att då kanske motivera andra men framför allt motivera mig själv. Så jag ska försöka föra en del av min dagbok här på bloggen så får ni följa med mig. Hela denna grej betyder alltså att detta är min sista vecka med dålig mat, onyttigheter, alkohol osv. Jag äter nödvändigtvis inte mycket godis, fika eller så överhuvudtaget, men känner att jag denna vecka nog ska äta så fort jag blir sugen då jag inte kan "fuska" någonting under projektet. Detta gäller framför allt alkoholen. Det hela i sig kommer säkert fungera jättebra, men jag vet inte om jag kanske fortsätter efter aprilmånad och därför tänker jag dricka mig full till helgen bara för att jag kan. Jag kommer alltså inte leva hur fattig som helst då jag inte kommer kunna köpa onödiga saker som just godis, alkohol, fika, kaffe, you name it. Det blir nog bra, kände att jag ville berätta det innan jag kör igång.

Jag köpte mig ett par boxningshandskar idag för att få slippa Inpuls handskar, man slutade aldrig stinka om händerna. Med tanke på hur ofta jag går på PSI var det nog värt vartenda öre. Även för min mor som betalade, he-he. Har på tal om det bokat in mig på hela fyra PSI-pass denna vecka, jag älskar ju PSI. 

Brother

Emilia visade mig denna idag. Jag dog lite inombords. Så. Himla. Bra.

Somebody that I used to know

Då och då tänker jag på tiden det var du och jag. Som när du sa att du var så himla lycklig. Jag övertalade mig själv hela tiden att du var rätt för mig, trots att jag kände mig ensam i ditt sällskap. Men det var kärlek och det är en smärta jag fortfarande kommer ihåg. Man kunde vara beroende av en viss typ av sorg som en underkastelse till slutet, alltid till slutet. Så när vi insåg att vi var meningslösa, då du sa att vi fortfarande kunde vara vänner. Men jag kan erkänna att jag var glad att det var över... Men du behövde inte spärra av mig helt, låtsas som att vi aldrig hänt och att vi aldrig var någonting och att jag aldrig behövde din kärlek. Men att du behandlar mig som en främling känns som ett slag i magen. Du behövde inte sjunka så lågt. Som att du skulle skicka dina vänner att hämta dina skivor för att sedan byta nummer. Jag antar att det inte är någonting jag behöver dock. För nu är du bara någon som jag brukade känna.

Då och då tänker jag på alla de gånger du har klantat till dig med mig rejält, och bedragit mig, men fick mig att tro att det aldrig var ditt fel. Men jag vill inte leva så, läsa varenda ord du säger. Du sa att du kunde låta det vara och jag skulle inte komma på dig lägga på för någon du en gång kände. För nu är du bara någon jag brukade känna.

Friday

Ett av de tyngre passen jag varit på gjordes bort i morse. Träningsvärken sedan det senaste passet satte några kuggar i hjulet, men jag är härdad så jag krigade på som bara fan! Det var himla roligt, PSI är ju härmed mitt favoritpass. Alla måste testa på det. En lektion tio över två är det som står härnäst, efter det kommer nog en del av kvällen spenderas med G i stan. Ha-ha, älskar att vara mystisk. Men det är lika bra. Då får ni en funderare. Precis som tidigare är jag på bra humör. Fick IG på matematikprovet, men jag tänkte precis som jag skrev: äh, skitsamma. Det går ju bra nu! Fortsätter med min superpositiva inställning helgen ut. Ja, det är helg. Jag ska njuta.

För bra för att vara sant

Det är torsdag och har hittills haft en av de bästa veckorna i hela mitt liv. Jag har fått känna på sådana konstiga, sköna, obehagliga men så bra känslor i min kropp. Ett obeskrivligt pirr i magen. Inte bara av all träning, för det är väl egentligen nästan det enda jag gjort i veckan. Tränat. Det går nästan för bra nu, jag trodde aldrig jag skulle få känna av hur det är att må bra såhär tidigt. Peppar peppar. Jag lär få äta upp det där senare. Men nu vill jag verkligen bara njuta av den här underbara känslan att få vara så himla glad och jag vill sprida vidare det. Det vill jag. För dig Ella. Känner såhär: iiiiiih!

Jag har i veckan hunnit med spinning, core och PSI (vart orolig över att jag var för glad då det passar bäst när man är less, men det hindrade mig inte. Snarare tvärtom). Imorgonbitti kör jag PSI igen och även på söndag. Lördag blir det väl "fri träning" samt volleyboll och idag är min enda vilodag, men den förtjänar jag. Den spenderas hos Jonathan med en förhoppningsvis fantastisk fruktsallad, FIFA-lir och så ska jag lära honom lite kickboxning, vi har ju planerat allting in i den minsta detaljen. Ha-ha. För att fullända denna vecka redan idag krävs ett G på matematikprovet, om inte så: äh, skitsamma. Det går ju bra nu.

Baby

Din dag.

Denna unge man är tvåbarnspappa men har även adopterade två barn utöver sina egna och har trots en tuff ungdom och uppväxt lyckats riktigt bra. Han är enligt mig världens bästa sångare och låtskrivare, på alla sätt. Han är en man jag ser upp till mer än någon annan, en man som jag skulle kunna göra allt för att få se le. Ja, han har ett fantastiskt leende. Han är en jätteduktig musiker överhuvudtaget men är nu mest känd för sina tre toner när han sjunger, vilket han gör bättre än någon annan. Han är huvudsångare i både Linkin Park och Dead by Sunrise, det ena bandet vet ni redan min enorma kärlek till. Han har en, vad vi fans vet, sprudlande, busig, fantastisk personlighet. Han är otroligt charmig och har en riktigt fräsh humor, jag skrattar i alla fall. Idag är hans födelsedag. 36 hela år. Grattis på födelsedagen, Chester. Jag hoppas du får världens bästa födelsedag med vänner och familj, best wishes and big love from Sweden. Vi ses i sommar!

Bilden är från spelningen jag var på i London år 2010, fick med den när jag köpte bootlegs därifrån och har därför inte angett källa.

Cool

Tre från plåtningen med Emilia, ni kommer ihåg. Ja, den plåtningen ja.

Another week

Jag hade en festlig nykter kväll i lördags, fick hänga med jättefina brudar innan jag drog vidare till födelsedagsfest på notviken. Fler helger som denna, tack. Nu har ännu en ny vecka tagit fart och den har börjat riktigt bra. Vi har ingenting i skolan och jag har flera pass inbokade, PSI och Spinning bl.a. Det blir en fin vecka. Får en förhoppningsvis ännu finare helg. Nedan ser ni Rebecca och jag från lördagens förfest. Jag har en liten hemlig förälskelse i henne, hon är så jävla skön och så brutalt snygg. Ni kan klicka er vidare till hennes blogg HÄR. (Reklambloggen.se går under min bloggadress nu mera. Ha-ha...)

källa: Josefine Karlsson

Magi

Laleh var fantastisk. Hon var helt fantastisk. Jag själv lyssnar inte på henne särskilt mycket, förutom hennes tolkning av Ängeln i rummet. Jag var som sagt och såg henne igår för Ellas skull mest, jag tänkte att jag skulle få känna din närvaro. Riktigt duktig musiker, som jag efter gårdagen bara vill pussa på. Så himla gullig. Hon tillägnade dig en låt, Some die young. Jag filmade med min iphone under alla låtar för att jag inte ville missa om det skulle va som det ryktats om, att hon tillägnar dig en låt. Det gjorde hon. Det var jättefint. Du hade älskat det. Det kändes som att du var där med oss, skuttade för att du var så exalterad över att se henne. Det kändes som att du var någonstans i salen, med några av dina andra vänner eller kanske med din familj som jag visste var där. Jag föreställde mig dig där, det kändes verkligen så. Min mobil dog mitt i allt, så jag fick tyvärr inte med hela låten. Jag hoppas det är okej ändå. Till dig, vår vackraste ängel.

Pineapple

Jag hade en jättefin kväll och natt igår med Emilia, jag skrattade så jag fick ont i hela kroppen! Gurk- och morotsstavar och ananas var kvällens tilltugg, får aldrig nog. Jag vaknade halvdöd i morse men åt en god frukost som gav mig lite energi till ett träningspass på eftermiddagen. Nu försöker jag bestämma mig hur jag ska göra ikväll, det finns alldeles för många alternativ och bara därför har jag ju bestämt mig för att inte dricka alkohol denna helg. Jag börjar i vilket fall som helst med några brudar innan Minus 30 och Laleh, därefter vet jag inte om jag drar vidare eller om jag stannar kvar. Det återstår att se! Jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt. Men en sak i taget, och det är på förfesten allt händer.

Aldrig nöjd

Ibland känner jag, som de flesta andra, hur ofattbart dålig jag tycker att jag själv ser ut. Det stör mig. Det spelar ingen större roll vad andra egentligen tycker, för mig är det viktigaste att jag är nöjd. Vilket jag tyvärr aldrig är, men det är där det ligger. Jag har ingen som helst aning om vad jag försöker komma fram till, jag tror bara att jag aldrig nämnt detta tidigare. Det har inte varit så mycket om mitt utseende, eller hur jag ser på mig själv. Folk ser mig som en stark person, som inte bryr sig om vad andra tycker och som verkar trivas bra i sig själv. Tuff, får jag höra. Jag skulle vilja påstå att jag bryr mig för mycket i vad andra tycker, på väldigt många olika sätt. Jag kanske ser tuff ut, det tycker jag inte själv, men antar att det är så då jag får höra det så ofta. Men jag är raka motsatsen inom mig, och jag trivs verkligen inte bra i mig själv. Aldrig någonsin. Jag försöker jobba på det här med självkänsla, eller så går jag helt emot mig själv då jag strävar mot ett mål som de flesta tjejer jag tror har. Den perfekt kroppen, enligt en själv. Jag skiter i vad folk tycker om det, jag skiter fullständigt i om folk tänkt komma och påstå att jag inte behöver det. Det är lite där det kommer in det jag nämner, att det är viktigast att jag mår bra i mig själv. Inte att andra behagar att se på mig. Jag vill vara nöjd, trots att man i de flesta lägena aldrig är riktigt nöjd. Jag vill trivas i mig själv, vilket jag är på god väg att göra. Jag älskar ju träning, det får mig att må bra på insidan framför allt. Vilket jag kanske först måste ta tag i innan jag börjar sträva efter den där kroppen jag så väldigt gärna vill ha. För mycket text nu, va? Jag ger mig här.

Ingen som du

Jag kom på mig själv när jag fällde en tår på bussen hem. Jag tänker på dig varje dag, det gör jag. Men det är som att jag medvetet tränger bort det, jag gör allt för att inte komma för djupt i tanken. Det blir för jobbigt då. Idag kunde jag inte hejda mig. 

Det började med hur jag föreställde mig lördagens planer i huvudet, och hur jag kommer se Laleh. Inomhusfestivalen som är på lördag går jag bara på för din skull. Jag vill se Laleh, för jag tänker på dig när jag hör henne. Jag började fundera på hur jag ska reagera om det blir för mycket, då bara jag lyssnar på Ängeln i rummet är nog jobbigt. Kommer jag börja gråta? Kommer jag få ont? Kommer jag njuta? Kommer jag le? Kommer jag känna din närvaro? Det känns som att jag vill förbereda mig på det värsta då det är så sällan nu för tiden som jag verkligen orkat ta tag i tanken på dig. Jag gråter inte mycket längre. När jag väl gör det tänker jag på dig. Jag minns dig som en fantastiskt glad person och jag försöker leva för dig, ha kul för dig, vara en så bra människa jag kan för dig. Det gör ont. Det gör så ont. Hela tiden. Jag tror att de allra flesta som sörjer dig har precis som jag satt upp en mur, en mur som inte låter känslorna komma varken in eller ut. Jag kan prata om dig, utan att tänka på dig. Jag försöker alltid prata så snabbt som möjligt så jag ska slippa tänka på det. Det gör för ont. 

Jag vill ha dig här. Jag vill ha dig hos mig. Jag vill så gärna ha dig tillbaka. Mer än allt, mer än någonsin. Jag har aldrig behövt dig så mycket som nu, det finns ingen som du. Ingen som bryr sig som du, ingen som pratar med mig som du. Det finns ingen. Jag hatar att det blivit så tydligt nu, för jag ångrar så mycket hur jag aldrig tog vara på det när du var vid liv. Jag är glad över den tid vi fick tillsammans, men jag vill ha mer. 

Som en ledare

Känner ni av det fantastiska vädret? Se upp för småprat men det går inte att undvika i de flesta konversationerna. Jag njuter i vilket fall som helst. Tiden går fort och jag har fullt upp med både träning och plugg. Främst det förstnämnda, jag tror inte plugget tar upp så mycket tid alls faktiskt. Jag kunde inte bry mig mindre. Annars påbörjas en ledarutbildning jag anmält mig till ikväll, som är på sju träffar fram till december. Om det är något man inte kan få för mycket av är det just ledarutbildningar, tror mitt cv endast består av sådana för tillfället. Det är jäkligt lärorikt, roligt och självklart otroligt bra att ha i bagaget. Det ska bli spännande. Känner pressen för att söka jobb, måste göras klart i mars. En jäkla massa måsten nu alltså. Så vuxen osv. Heja mig och min coola bild ovan.

Fredrik

Fotograferade ju Fredrik i fredags och nedan kan ni se resultatet! Jag ska försöka lägga in fler senare, men det var dessa två jag valde mellan att redovisa för klassen. Det är inte svårt att få bra bilder med en sådan snygg ung man. Honom kommer jag vela jobba med fler gånger, han tog egna initiativ vilket är en fördel för mig som fotograf. Så det får han mycket creds för! 

Monday

Jag tror det är okej med mig. Det känns ganska bra. Om inte annat orkar jag inte bry mig längre. Det gick sanslöst bra på bokföringsprovet jag gjorde idag och tänkte fira det med ett konditionspass. På tal om träning gick PSI:n igår jättebra. Det var hur kul som helst och är nog tillbaka redan nästa söndag, men det återstår att se. Det var skönt att få släppa ut sina aggressioner som jag inte trodde fanns förrän jag började slå. Fick ju därefter spendera lite kvalitetstid med Emilia, ett perfekt slut på en lugn men bra vecka.

Söndag var det

Jag har spenderat denna eftermiddag med Jonathan, honom kan ni se nedan, och ska snart ta bussen till Inpuls och PSI med Elin. Det blir spännande, då jag aldrig testat på kickboxning förut. Drar vidare på en gång efter det till Emilia för lite skolarbeten som måste göras till imorgon. Jag kommer ha haft en ovanligt fin söndag alltså. Men imorgon börjas det igen. Fan. Men snart helg igen! 

Två år sedan

Som jag tidigare skrivit var 2010 det år som jag just nu värdesätter högst. Jag var lycklig, jag hade jävligt kul. Hela DENNA playlist utstrålar hela det året. Den fantastiska tid jag fick uppleva. Det var detta år jag träffade större delen av de jag känner idag. Det var även detta år jag skaffade facebook, och det säger väl en hel del av den sociala biten. Jag började leva detta år, helt och hållet. Jag kom ut på ett helt annat sätt då jag fick lära känna så otroligt många nya fantastiska människor.

Utan alkohol. Inte en droppen förrän jag började gymnasiet till hösten drack jag. Jag hade det så bra. Jag hade det så jävla bra. Hela sommaren. Jag gjorde inte mycket, egentligen. Men hela världen var som öppen för mig, jag hade hela världen framför mina fötter och jag tog steget ut. Jag hade min då bästa vän, Anna, när jag ville, hur jag ville hela tiden. Trots att hösten briljerade vill jag sätta sommaren i fokus, för det var där allting började. Jag hade det för bra för att vara sant.

Beautiful

källa: weheartit

Bubbles

Jag var uppe före tuppen och i gymmet innan klockan slagit tio i morse. Lördagen visade sig börja riktigt bra, tills det att jag kom hem igen. Helt totalkvaddad kände jag mig då jag fått för lite sömn och för lite mat innan träningen. Det var bara slänga sig i sängen efter det, för hela kvällen kommer jag spendera i Piteå på släktmiddag. Det finns säkerligen bättre sätt att spendera sin lördag på, men jag försöker att inte tänka så. Jag gör det för pappas skull, dessutom följer ju syrran med och henne gillar jag ju. 

Igår då? Jag var på Lillan på en välgörenhetskonsert, fick se många talangfulla, unga musiker spela och sjunga. Innan det var jag och fotograferade Fredrik i studion efter skolan. Jag hoppas jag fick till det, har inte riktigt kollat igenom ännu. Nog om det, jag älskar bubblor. De berättar som en hel historia, på något sätt. Ska blåsa mycket bubblor i sommar. På tal om någonting helt annat.

källa: weheartit

Reder than ever

(Finns nog ingenting som heter reder...) För första gången någonsin klarade jag mig igenom ett yoga-pass, utan några konstigheter! Annars har jag precis lika mycket plugg som tidigare i veckan, till imorgon. Som vanligt sköt jag det åt sidan och färgade mitt hår lite rödare istället. Annars är det ju min älskade serietorsdag ikväll som jag faktiskt får ta och skita fullständigt i då jag har allt detta plugg att göra, så lär det nog inte bli dock. Men jag måste verkligen. Men först ska jag sätta mig framför spegeln och säga högt för mig själv: satan va' snygg du är i håret!

Breakfast

Jag älskar torsdagar. En lagom bra sovmorgon som gör att jag kan äta en ordentlig frukost, en dag kvar till helg och vi har idrott på skolan. Men för mig innebär även denna torsdag en lika stor hög med plugg som igår eftersom jag aldrig tog tag i något. Typiskt att man alltid ska skjuta upp allt till sista dagen. Annars då? Fick min röda hårfärg från Directions igår, ni vet en sån där extrem hårfärg. Jag måste bleka innan då mitt nu röda hår är för mörkt, så till helgen kommer jag förhoppningsvis ha den färg jag alltid drömt om. 

For all eternity

Offwhite

En vacker sommardag ska vi vandra tillsammans. Jag har alltid velat ha en hög modell av dig, tills jag kom att tänka på att du kanske finns i låg modell and I found you. Kärlek vid första ögonkastet, jag har länge drömt att få möta dig. Finaste.

Källa: Nelly

Fuckin' bummer

Jag vet inte riktigt var jag ska börja, jag har haft en helvetes onsdag hittills... Det börjar med att jag försover mig en stund och sen tappar jag min assistent, Malin, till fredagens plåtning och Emilia hade inte tid att plugga efter skolan inför morgondagens redovisning. När jag kommer hem inser jag att jag tappat bort mitt gymkort och inte långt därefter bränner jag mig på tummen något så vansinnigt, jag har så sjukt ont, ni anar inte. Det var då även dags att ta vaccinet för livmoderhalscancer som tog riktigt hårt på mig tydligen då jag har så himla ont, då säger sjuksköterskan även att jag kan få feber. Jaha, så nu kanske jag inte kommer kunna träna heller om så skulle vara fallet. Jag är inte less egentligen, jag är bara riktigt nedstämd över allt detta. Jag har en på tok för stor hög med plugg som ska vara klart senast på fredag dessutom, och inte nog med det var jag hos kuratorn idag som självklart fick mig att börja tänka på allt sånt där man kanske önskar man kunde stänga bort en stund. 

Jag har haft en dålig dag, men all denna otur måste ju betyda att någonting gott väntar mig senare. Jag hoppas på god mat i alla fall. Kvällens träning sker nog här hemma då gymkortet är ute och ränner, men det kanske är lika bra då jag förmodligen lär skada mig på någon maskin eller flyga av löpbandet om jag kör mitt pass på gymmet. Men innan dess ska jag kika lite på The Big Bang Theory, älskade TBBT.

Incoherent

källa: weheartit

Jag har insett att min senaste kyss var väldigt otippad och att ingenting är vad det verkar vara. Jag har även lärt mig att det allra mesta blir vad man gör det till och det finns inte mycket jag avskyr mer än när folk snackar skit för att själva verka bättre, då man i själva verket bara framstår som osäker. Hade jag en bästa vän skulle hon/han göra allt för mig, precis som min allra första- Linda. Kärlek är någonting som bara är förjävligt i slutändan, därför är sommaren och hösten år 2010 den bästa tiden i mitt liv hittills. Denna sommar ska jag se Linkin Park och hoppas på att få uppnå det finaste som finns- lycka. En av de värsta känslorna som finns, förutom att förlora en sådan fin vän som Ella, är när man får veta att ens pojkvän varit otrogen och den allra bästa känslan är när man för ovanlighetens skull är nöjd med sig själv eller någonting man åstadkommit. Jag kommer alltid vara jag, och när jag borstar tänderna kan jag inte stå still och jag är väldigt rädd för mörker. När jag vaknar på morgonen sträcker jag på mig och upptäcker redan då, förhoppningsvis, träningsvärk från gårdagen. Jag tänder på tatueringar, vilket är ganska uppenbart vid det här laget. Min iPhone är med mig var jag än går där flera tusen sms ligger som jag sen min första mobil alltid har haft svårt för att radera. Jag älskar sport för att det inte är några konstigheter och det är alla känslor på en gång men inget som är direkt komplicerat. Som allt annat är däremot. Jag vill göra skillnad, hjälpa djur på vilken nivå som helst bara jag får hjälpa till. Harry Potter är min hjälte, efter Linkin Park. En dag ska jag bli min egen hjälte, men först ska jag börja åka longboard, känna riktig frihet och få njuta av den lycka jag en gång kommer känna.

My father threw me into this world as a winner

Jag gjorde ingenting av det jag skrev att jag skulle göra i torsdag, raka motsatsen faktiskt. Vilket får mig att inse att det är totalt onödigt för mig att någonsin skriva om "kvällens planer" igen, då det oftast aldrig blir som man tänkt sig. Jag skippade hela grejen med att bara ligga hemma i sängen och blev verbalt (fast skriftligt, ni förstår poängen) utdragen för ett spontan biobesök, som förövrigt inte var värt 100 kr. Filmen alltså. Annars var det väl trevligt.

Igår festade jag, mot förmodan. Jag ville hålla mig borta från alkohol under sportlovet, men så fick det inte bli. Men jag hade riktigt trevligt hela kvällen, men insåg när jag gick och la mig alldeles för sent (läs: tidigt på morgonen) att det kanske inte var värt det. Jag hatar ju att sova länge, vilket jag var tvungen att få göra i morse. Vilket leder oss till denna dag, och som jag skrev- tänker inte skriva upp vad jag har för planer för det kommer väl ändå inte bli så. Men nu är det så att jag inte har några planer alls, så det var väl lika bra. Förövrigt skriver jag såhär: F*ck allt som inte har med tillräckligt frisk att göra. Jag. Vill. Träna.

A Thousand Suns

Detta inlägg tillägnar jag alla de fans som valt att bojkotta Linkin Park efter deras senaste album som släpptes för nu ungefär ett och ett halvt år sedan, A Thousand Suns. 

Som ett stort fan blir man alltid lika spänd inför varje album som ska släppas. När jag först lyssnade på A Thousand Suns visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka, jag tyckte nog ingenting till en början. Jag vet inte om jag var besviken eller om jag bara inte kände någonting. Andra gången jag lyssnade kände jag det. Jag kände alltihop på samma gång. Det gick rakt in i mig. Detta är den mäktigaste platta jag någonsin lyssnat på. Många av låtarna fick jag lära mig lyssna på. Nu är A Thousand Suns, enligt mig, det bästa Linkin Park någonsin har åstadkommit i musikväg. Jag är hänförd än idag, blown away ni vet. När ett band bestämmer sig för att utvecklas och inte fortsätta med samma gamla vanliga "skit", betyder oerhört mycket för mig som ett fan. Att se Linkin Park utvecklas på det sätt de faktiskt gjort, gör mig stolt. Jäkligt stolt. 

Att albumet innehåller tal från både Martin Luther King och Mario Savo men även Robert Oppenheimer säger en hel del om detta enastående konstverk, för det är precis vad A Thousand Suns är- ett konstverk. Varje enstaka låt tillför någonting, någonting så starkt. Någonting så mäktigt. Någonting så otroligt, fantastiskt, fenomenalt. Jag skulle kunna skriva att den gör mig mållös, men det är ganska tydligt redan nu att det är the other way around. Den röda tråden som följer hela albumet igenom gör att man inte riktigt vill eller kan plocka ut en enskild låt, allt hänger ihop. Det är bara en del av alla som gör att detta album inte är likt någonting annat, det är ett enda stort mästerverk, inte femton små olika. Jag är stolt, jag är så himla stolt över att vara ett så pass stort fan till Linkin Park som jag är. Dessa sex killar gör ett otroligt bra jobb, både för de behövande i t.ex Haiti och Japan och för musiken världen över. Ni är en inspiration, för oss alla.

Regular thursday

Jag har hela dagen känt av en del träningsabstinens. Jag hade turen att få sitta hundvakt så tog med min guldklimp på en lite längre promenad med Jonathan, mest för att trotsa det faktum att jag faktiskt är sjuk, och jag kände verkligen att jag behövde röra på mig. Eftersom jag lyckats lägga mig sjuk blir det ingen träning ikväll heller, men det kanske är lika bra så jag kan spendera hela kvällen ned bäddad framför de tre program jag vanligtvis alltid tittar på dessa torsdagar. Dessutom kan jag träna stenhårt till helgen om jag frisknar till, det gillar vi. Något vi gillar betydligt mindre är hur dåligt jag märker av att jag mår då jag inte har lika mycket för mig helt plötsligt. Nej, nu skakar jag av mig det. Jag orkar inte. Med detta vill jag bjuda på några låtar jag lyssnar mycket på nu (klicka på länkarna för att komma till spotify):

Let Down - Dead by Sunrise
Savin' Me - Nickelback
Letters From the Sky - Civil Twilight

Charlie Brown - Coldplay