6.1.12

för en tid som bara går



Min torsdag. Min fina torsdag. Det började med ett ispass med tio andra inte fullt rutinerade skridskoåkare, jag sa: man kan inte älska hockey förrän man provat. Jag tror det är så. Efter det mötte jag upp Niklas och tog en fika på Friends, så trevligt och väl behövligt under dessa omständigheter som är. Det finns inget bättre än att inte ha en tid att passa. Efter någon timma fick vi ännu lite fint sällskap. Jag hann inte vara hemma länge så tog jag bussen till samma ställe men nu med Nils och Anton, samma där- så trevligt och väl behövligt, ingen tid att passa. Senare mötte jag och Nils upp fyra andra små pojkar och vad som hände allt mellan elva och ett var bara snöigt och matigt. Vi tog oss hem till Erik, tittade på lite Hem till Midgård innan finalen i JVM tog fart. Vid matchens slut styrde jag och Nils hem till honom och sov stenhårt till klockan två i eftermiddags. 



Det kan ha varit en av mina bästa dagar under detta jullov, trots allt som händer. För mig har det varit viktigt att få umgås med de som sitter i samma båt, med de som är lika upprivna som mig. Det är nog just därför, dessa killar gjorde min kväll så bra. Vi talade inte mycket om dig, nästan ingenting alls. Men du fanns där ändå, och det var så himla skönt att kunna skratta så mycket som jag faktiskt gjorde. Tack. Tack. Tack. Än är det inte över, ikväll ska jag träffas med Filip och Malin. Vad som sker återstår att se. Just nu ska jag bara ha en lugn stund för mig själv, blunda lite och tänka på dig. Trycka in mig i det där hörnet och värma mina händer i ditt ljus som snart måste bytas ut för att det brunnit så flitigt. Jag saknar dig så mycket, Ella.

Inga kommentarer: