18.12.11

Trust nobody

Jag har lärt mig en sak, en relativt viktig sak. Lita aldrig på någon, för när du minst anar det kommer din bästa vän fram till dig och ber dig dra åt helvetet, utan någon egentlig anledning. Efter allt som hände igår, slagsmål, poliser, svek, skrik och så vidare så kände jag hur extremt mycket jag bara vill vara ensam nu, för vad jag fattade så ska man inte lita på någon och på de man ska lita mest är de man inte känner. Det har jag alltid gjort, men när man släpper in någon för mycket eller helt enkelt lär känna varandra är det inte lika relevant att ställa upp. Det är så typiskt mig, verkligen. Jag tappade mig själv totalt inatt men försvarade min vän, fysiskt. Det är verkligen inte likt mig att göra så, men när det kommer till att någon gör illa mina vänner- vilket inte heller händer ofta så kan jag nog inte hejda mig. Det kunde jag inte göra inatt i all fall...

Efter kvällen ser jag inte alls framemot nyårsafton, vill bara försvinna från omvärlden och ha hemmakvällar i resten av mitt liv och aldrig komma nära fest, mycket folk och alkohol igen... Jag kommer såklart festa på nyår, men känner mig inte alls sugen. Nu är allt jag vill att ha julafton, med min fina familj. Fram tills dess ska jag hålla mig så låg som möjligt, och aldrig mer släppa in någon så nära som jag gjort. Lita aldrig på någon. Eller ni gör som ni vill, men han var den sista jag släppte in i alla fall... Sårad igen. Typiskt mig. Fred ut då..

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vet inte om detta kommer göra dig glad eller inte. Vill bara mest dela med mig av en tanke då det gäller din blogg och dig.

Att det du skriver är uppenbarligen i högsta grad sant. Man ska aldrig lita på någon, man bör aldrig göra det! För det slutar alltid med att man blir ledsen för att en person inte levt upp till vad de förväntningarna man har, liksom genom svek och vad vet jag. Men känslan man får då man delat med sig av något till en, då man liksom låter allt och alla sina känslor rinna av till någon annan är ju på något vis samtidigt väldigt obeskrivligt lättat och skönt på alla vis. Vi mår ju ändå dåligt av att inte lita på folk för då stänger vi in oss själva i oss själva. Och där har jag varit, i flera flera år, bara varit själv och ingen har riktigt fått kontakt med mig för jag har inte litat på någon, jag har inte vågat mig upp ur ytan och berättat att jag faktiskt kanske inte mår bra och till och med kanske varför. Och genast har det kändts bättre, trots att jag kanske vetat undermedvetet att denna person kanske kommer sprida detta vidare, kanske kommer svika mig. Så i stundens hetta har det känts underbart. Men sveket finns alltid där. Så jag ser sanningen i ditt inlägg.

Och för att flika in annat så älskar jag (också) Linkin Park otroligt mycket (kanske inte i jämnförelse med din Linkin Park hysteri, men still!) och är tjej och nittiofemma och du vet vem jag är. Haha, så du är inte ensam angående att gilla hårdare musik. Eller jag gillar inte bara LP men annat också typ ashård skrik musik. Och finns inget bättre än killar för dem förstår sånt och är mer öppna och mindre skitsnack. Hm, detta lät skumt. Men tänkte mer på att du hade haft en sån dära underbar kväll som du skrev om med killar som tyckte om sådan musik. Så känn dig inte ensam.

Dock till sak och krita vad jag tänkt är att jag fått för mig att du ska vara en sådan jag en gång varit. Liksom stängt ut folk och egentligen aldrig låtit någon riktigt komma dig nära alls även om du till syntes är en trevlig och glad brutta. Har fått för mig att du ska vara en svår människa att hanskas med om man säger så. Vilket jag absolut inte kan finna något fel i sig. Men visst kan det upplevas som ett problem i förhållanden med vänner. Inte för att jag har tror du har problem!! Herregud, rörig text...

Men att det kan göra att dina vänner sviker dig för att dem tänker att dem inte är nog för dig då du kanske inte låter dem komma dig så nära som dem velat. Hoppas du förstår min tankegång för det är verkligen inte meningen att göra dig upprörd. Det är bara det att jag känner igen mig så mycket i dig att jag genast känner att jag vill förmedla något. Dock vill jag inte att du ska ändra dig eller något sådant. Snarare en uppenbarelse. För det är ju uppenbart att du är en himla himla himla otrolgit stark människa. Men kanske att tänka från en annan människas perspektiv ur en sak liksom. Och jag vet, det tar nå jävla svårt att höra vad folk har att säga typ såhär. GÖR SÅ, hate it... ingen annan ska ju lägga sig i, i ens liv. Låt bli liksom! Men för ditt egna välmående!!:)

Hoppas du mår bra annars! Menar det. Med Jens och allt! Önskar jag kunde göra något.

Anonym sa...

Incredible quest there. What happened after? Good luck!

Feel free to surf to my site elviratab.datingish.com

Anonym sa...

Good day! I just want to offer you a huge thumbs up for your excellent information you have here on
this post. I am returning to your website for more soon.


Here is my web-site; www.youtube.com

Anonym sa...

When someone writes an post he/she maintains the thought of a user in his/her brain that
how a user can know it. Thus that's why this piece of writing is great. Thanks!

My page; http://Mopedwiki.com/

Anonym sa...

Hmm іt looks like your website ate mу first
comment (it waѕ extrеmеly long) so I guess Ι'll just sum it up what I submitted and say, I'm thoroughly еnjoying your blog.

I tоo am an аspiring blog blοggeг but I'm still new to the whole thing. Do you have any points for newbie blog writers? I'd cеrtainly appreciate
it.

Feеl freе to visit my blog post ... näsplastik