ill

För två veckor sedan lade jag mig sjuk, riktigt sjuk. Fick en störd feber som nu övergått i en torrhosta det känns som jag aldrig blir av med. Ni förstår vad detta innebär, jag har inte tränat på snart två veckor. Jag har fått uppleva en sjuk abstinens. Jag gråter, skakar, tröstäter, har ångest, är lättirriterad och ovanligt sårbar. Detta är rena rama tortyr för mig, att inte få träna. Just nu gör jag allt jag kan för att bli frisk så jag får komma tillbaka, för såhär kan jag inte leva. Det är uppenbart att det är omöjligt för mig, för bra mår jag inte någonstans. Håll tummarna för mig.

Jag sitter inte mycket vid datorn, jag spenderar mycket tid med G därav dålig uppdatering. Jag skulle påstå att nästan all min fritid just nu går åt honom, vilket kanske är lika bra. Han åker bort i två veckor på praktik så då ska jag alltså klara mig helt själv, men när han kommer hem följer han med mig till mitt paradis, Mallorca. Det kommer bli så himla roligt, att äntligen få med mig sällskap dit samtidigt som jag får komma bort härifrån. Bara 13 dagar kvar idag, ih! Annars då? 13 dagar innebär även 13 dagar till sommarlov och endast 13 dagar kvar som jag ska hinna göra klart allt i skolan på, vilket just nu är en omöjlighet. Det går riktigt dåligt för mig, men jag gör mitt bästa just nu. Det är svårt att koncentrera sig nu under tiden jag har denna så kallade abstinens efter träning, men som skrivet- jag gör mitt bästa.