Fill me with your posion

Jag valde att stå över musiken på bussresan hem från gymmet ikväll. Det kan ha varit ett av de klokare besluten jag tagit idag. Det är väldigt mycket just nu, runt om mig och inom mig. Det är alldeles för mycket. Jag orkar inte mycket mer, jag måste göra någonting åt det. När jag valde att avstå från musiken insåg jag hur mycket den faktiskt förutom att hjälpa kan tynga ner en också. Jag har nog mycket i mitt huvud, musiken stressar mig bara ännu mer. Detta beror såklart helt på vad jag lyssnar på, Linkin Park är alltid ett undantag. Hur som helst så insåg jag hur tyngden i mitt huvud släppte, så skönt. Efter bussresan hem längtade jag efter natten, vilket jag vanligtvis aldrig gör. Jag kände mig riktigt trött, på ett bra sätt, för en gångs skull.

Annars då? Jag har en sak att se framemot. Min elfte resa ner till mitt paradis. Detta år är jag på god väg att få med mig en vän, eller två. Bästa vänner dessutom. Jag håller alla tummar och tår för att jag får som jag vill den vägen, för jag har alltid drömt om att få visa någon mitt tredje hem.