Älskade ängel

Jag trodde aldrig jag skulle ta tag i det, ta till mig styrkan att skriva här nu. Men jag sitter bara här, jag sitter i hörnet av min säng stirrar in i det ljus jag tänt för dig som så fint står och brinner bredvid en bild på dig. Jag sitter i mörkret och bara gråter och skriker. Jag förstår inte hur du så fort bara kunde försvinna sådär. Allting som händer är helt ofattbart, jag förstår ingenting. Det är som att jag är medveten om att det hänt, men jag fattar inte. Det är som jag innerst inne verkligen vägrar acceptera att du är borta...

Du skulle fira nyår i Piteå med din pojkvän och hans familj. Jag hade turen att faktiskt få umgås med dig i två timmar innan du tog bussen dit på fredageftermiddagen. Vi åt lunch, du bjöd mig. Det var en försenad present till mig, även fast jag insisterade att betala min egen mat då du bara för en vecka sedan fyllt sexton. Men nej, du sa att du hade dåligt samvete som så sent tagit tag i det och presenterade en ny lunchrätt till mig som jag älskade. Du var så förvånad över att jag aldrig ätit lunch där förut. 

Vi pratade om framtiden, inte framtiden som ligger långt borta utan bara veckan framöver. Du hade inte fått den kavaj som du skulle ha på nyårsafton i tid, så du var tvungen att köpa en annan så du kunde vara lite extra fin, för fin är du ju alltid. Vi skrattade men hade även allvarliga samtal, eftersom jag haft mina ups and downs på senaste tiden, vilket jag nu skiter fullständigt i. Men saken att du fanns där, att du lyssnade. Du förklarade flera gånger, hur fin jag var och att jag förtjänade bättre. Du slog näven lite försiktigt i bordet och sa, du får inte sakna någon som gjort dig så illa. Vi skrattade lite åt det och fortsatte äta från varandras tallrikar. Tiden rann iväg och du skulle snart ta bussen, vi sprang en snabbis på stan för att du skulle få köpa kläderna du skulle ha på dig kvällen efter. Du köpte ett par jeans, och en kavaj som du var så himla fin i. Du köpte även ett paket tuggummi, som du bjöd på. Du önskade alla ett gott nytt år, till de som stod i kassorna vi var till. Det var viktigt för dig sa du, för att du förut alltid önskat alla en god jul förutom i år, du hade som inte tänkt på det. Du kände att du var tvungen att ta igen det och var därför extra noga med att önska alla ett gott nytt år. Nu var det dags, tio minuter kvar tills din buss skulle gå. Vi stannade upp, jag tackade för lunchen. Du log och vi kramade om varandra önskade varandra ett gott nytt år. När du började gå bad jag dig höra av dig när du skulle komma hem. Självklart, sa du och fnissade till. Du gick. Du rundade hörnet, och det var sista gången jag skulle få se dig någonsin igen... 

En liten bit av mig försvann med dig. Du var, eller nej, du är för fin för våran värld och jag hoppas att du är på en mycket vackrare plats nu. Ingenting kommer någonsin bli densamma igen, det är inte bara för mig livet förändras det är flera hundra, om inte tusentals människor som tänker på dig, som älskar dig, som saknar dig. Du bad mig alltid att vara stark och nu om någon gång tänker jag vara det, bara för din skull. Vi ska alla tillsammans vara starka, för ensam skulle ingen klara av detta. Finaste Ella, jag förstår inte hur du så plötsligt kan vara borta. Det är så mycket jag vill få skrivet här, men jag vet inte var jag ska börja. Jag får nog ta det i omgångar, för det börjar bli väldigt jobbigt nu... Fan. Du är så älskad men nu även så himla saknad. Det finns ingen som dig, Ella. Absolut ingen. Det kommer bli svårt utan dig, det kommer bli tomt utan dig. Det känns redan, för så många. Du har så många på din sida, såå många och jag hoppas du vet det, jag hoppas du ser det. Du skulle älska att se all kärlek alla ger dig, men en sån god människa som dig skulle hata att se så många, sååå många vara så knäckta som alla är. Du hade allt. Du har allt. Finaste finaste ängel. 

Som jag skrivit tusen gånger tidigare, jag ska leva för dig, varje dag. I resten av mitt liv. Tillsammans ska vi alla leva för dig, i resten av våra liv. Du kommer alltid att finnas med oss, var vi än går. Varje steg jag tar, tar jag för dig. Det är inte bara jag, det är så många andra. Finaste Ella. Jag älskar dig och jag är så himla glad över att ha fått lära känna dig. Det var i nian, du var mitt bästa då. Du och Sara, ni var som en på den tiden. Jag fick komma in i eran krets och bli en med er. Det varade inte lika länge som jag hoppats, men därför har du alltid haft en speciell plats i mitt hjärta. Att förlora dig på det här sättet hade jag aldrig ens kunnat tänka mig. Nu är du borta. För alltid. Men du är så älskad, och som sagt- du är alltid med oss. Jag tänker på din bror, din lillasyster, din mamma, din pappa, dina kusiner och din pojkvän och såklart alla dina fantastiska vänner. Vi alla älskar dig.

Vila i frid, våran allra vackraste ängel.